Folksams chefsekonom: februari blir tuffast ekonomiskt för hushållen

Inflationstakten är den högsta sedan tidigt 90-tal i Sverige, elpriser som rusar samtidigt som styrräntan gått från negativ till 2,50 procent på kort tid. Många faktorer som påverkar hushållen negativt och Folksam spår att 2023 kommer bli ekonomiskt tufft för många, men det finns ljuspunkter.

Enligt Folksams chefsekonom, Marcus Svedberg väntas inflationen troligtvis ligga över målet hela året, men den lär vara fallande efter att den når toppen någon gång under första kvartalet. Han anser att trendskiftet som kommer blir viktigt, inte minst för marknadssentimentet, och uppstår som en kombination av att efterfrågan dämpas rejält när vi går in i en lågkonjunktur och utbudsproblemen efter pandemin mildras samtidigt som baseffekten är väldigt hög. Det leder sammantaget till att prisökningstakten bromsar ordentligt men att prisnivån blir fortsatt hög under året. Kriget i Ukraina är svårbedömt men tyvärr finns det lite som tyder på ett snabbt slut. 

– Hushållen kommer absolut att få det tuffare i år och det är framför allt vintern som blir en utmaning. Februari lär kanske bli den svåraste månaden givet att inflationen beräknas nå toppen samtidigt som Riksbanken sannolikt kommer att höja räntan igen. Februari är också historiskt sett kallast, och vi behöver värma våra hus samtidigt som elpriset rusar. Däremot kan det ge viss lättnad när elprisstödet väl betalas ut, säger Marcus Svedberg, chefsekonom på Folksam. 

Samtidigt tror inte Marcus Svedberg på någon djupare eller långvarig lågkonjunktur:

– Arbetslösheten lär stiga under året, men inte dramatiskt och det kommer alltjämt råda brist på arbetskraft i många sektorer, inte minst inom sjukvården men även inom industrin och flera tjänstesektorer. De allra flesta kommer säkerligen få höjda löner och det är viktigt att inte löneökningarna drar i väg givet det underliggande inflationsproblemet, fortsätter Marcus.

Kan leda till förändrade och positiva beteendemönster
 
Att hushållen drar ned på sparandet, eller till och med använder sparade medel för att ta sig igenom vintern, är inget större problem enligt Marcus, så länge det handlar om en kortare period, vilket är det huvudscenario han ser framför sig. För de hushåll som inte har några marginaler kommer det finnas anledning att införa riktade stöd och tillfälliga likviditetsåtgärder. 

Förhoppningsvis resulterar vinterns utmaningar även i mer bestående förändringar, inte minst avseende energikonsumtionen och energipolitiken. Minskad konsumtion i kombination med investeringar för effektivisering och förnyelsebar produktion är kanske det bästa man kan hoppas på efter den här perioden.

– Vi tror dessutom att såväl räntan som inflationen på sikt kommer att plana ut på en något högre nivå än innan pandemin och det är inte omöjligt att det kommer att leda till förändrade konsumtions- och investeringsbeteende mer generellt, avslutar Marcus Svedberg.