Ny riktålder och sänkt skatt – så påverkas pensionen under 2026

Från och med den första januari 2026 träder nya bestämmelser i kraft rörande åldersgräns och beskattning som påverkar pensionen. Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman kommenterar förändringarna och förklarar vilken effekt dessa får.

1. Ny riktålder från den första januari höjer åldersgränsen för pension
Från och med årsskiftet är riktåldern 67 år vilket påverkar när det är möjligt att ta ut allmän pension och ta del av grundskyddet som pensionär. Syftet med riktåldern är också att fungera som en rekommendation när vi borde gå i pension med hänsyn till den förväntade livslängden för den årskull vi tillhör. Riktåldern fastställs nu till 67 år för personer födda mellan 1960 och 1964.
Det betyder att dessa årskullar:
- tidigast kan ha rätt till garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg från och med den månad de fyller 67 år.
- att den tidigast uttagsåldern för allmän pension är 64 år vilket 2026 gäller personer födda mellan 1963 (infaller 2027) och 1964 (infaller 2028).
För yngre årskullar finns en prognos vad deras riktålder kan bli hos Pensionsmyndigheten.

Kommentar från Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam:
Den allmänna pensionen har på 17 år sjunkit från 61 till 43 procent av slutlönen för vanliga löntagare, vilket är långt ifrån den ursprungliga ambitionen om en allmän pension på minst 60 procent av slutlönen. Det har fått våra politiker att till slut agera, men det är inte tillräckligt. För dem som har möjlighet jobba längre ger en höjd riktålder visserligen mer pengar i plånboken, men det beror huvudsakligen på att pensionspengarna utbetalas under färre år, inte att pensionen faktiskt har höjts. Att Pensionsgruppen nu föreslagit att införa en gas är bra men det räcker inte heller för att vända den nedåtgående trenden och nå en allmän pension på 60 procent, det behövs ytterligare åtgärder. Att höja pensionsavgiften och modernisera garantipensionen är två konkreta åtgärder som skulle höja den allmänna pensionen rejält. Dessvärre verkar ytterligare åtgärder dröja vilket innebär en fortsatt ekonomisk otrygghet för många nuvarande och blivande pensionärer.

2. Sänkt skatt för pensionärer som fyller 67 år
Pensionsinkomster beskattas olika beroende på hur gammal man är. En pensionär som är yngre än 67 år betalar högre skatt på sin pension jämfört med någon som är över 67 år, detta gäller såväl allmän pension som tjänstepension. Orsaken är att det så kallade förhöjda grundavdraget vid beskattning gäller först det året en person fyllt 67 år. Riksdagen har från och med den första januari 2026 beslutat höja grundavdraget, vilket sänker skatten för en genomsnittspensionär som är född 1959 eller tidigare med ungefär 150 kronor i månaden.

Kommentar från Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam:
Att sänkt skatt är välbehövligt för många pensionärer är ingen hemlighet, särskilt mot bakgrund av att den allmänna pensionen sjunkit kraftigt under de senaste 17 åren. För dem som inte kan eller får jobba längre kan det framstå som orättvist att pension som tas ut före 67 års ålder beskattas högre än pension som tas ut från det år man fyller 67. Skillnaden kan vara flera tusen kronor varje månad. När dagens allmänna pensionssystem infördes var man angelägen om att ge ett stort mått av flexibilitet för tidpunkten för pensioneringen. Man skulle i stor utsträckning själv kunna avgöra när det var dags att gå i pension och vilken i omfattning. Därför avskaffades den fasta pensionsåldern och delpensionen. Några tankar om förändrad inkomstbeskattning av pensionsinkomst var vid införandet av dagens pensionssystem inte aktuell, utan man utgick ifrån att pension skulle beskattas som uppskjuten lön.