Alla kan inte arbeta några år längre för att höja sin pension
I dag har ungefär hälften av alla nyblivna pensionärer en privat pensionsförsäkring som i genomsnitt förstärker deras hushållskassa med 1 100 kronor per månad efter skatt. När Pensionsmyndigheten i förra veckan hävdade att det privata pensionssparandet har ”relativt liten inverkan på den totala pensionen” är det nog många som inte håller med.
Den allmänna pensionen har fallit som en sten de senaste 20 åren, från 61 till 45 procent av slutlönen. Fallet har dämpats av höjda tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar. Att det är bra för ens totala pension att jobba några år extra vet många om men det räcker inte att veta. Det måste vara möjligt också att arbeta högre upp åldrarna.
Vi lever allt längre vilket innebär att fler personer kommer att jobba längre vilket är positivt, både ur ett individuellt perspektiv men även för pensionssystemet som genom detta får en stärkt finansiering.
Många av oss kommer inte kunna arbeta så mycket längre än till 65–66 år på grund av sviktade hälsa, utsliten kropp eller helt enkelt för att porten till arbetsmarknaden strängs igen för stora grupper som har fyllt 60 år.
I en undersökning som Pensionsmyndigheten själva presenterade den 23 februari i år konstateras att tre av tio planerar att arbeta något eller några år extra för att få högre pension. Utifrån detta är det lätt att dra slutsatsen att en stor andel, av olika anledningar, inte planerar att göra det.
Detta är en verklighet som tycks vara främmande för Pensionsmyndigheten som i förra veckan gick ut med ett pressmeddelande där de hävdade att effekten av ett privat pensionssparande är överskattad. Det är bättre enligt Pensionsmyndigheten att jobba ett eller några år extra i stället för att spara privat. Det kan vara en sanning i Excelarken, men tyvärr inte en möjlighet för väldigt många människor. Det finns många undersköterskor, industriarbetare och förskolepedagoger som varken kan eller ges möjligheten att jobba några år extra. För många av dessa är ett privat pensionssparande ett sätt skapa en ökad ekonomisk trygghet och en pension som faktiskt går att leva på.
Sett ur ett privatekonomiskt perspektiv är det heller inte säkert att ett års extra arbete har så stor effekt. En senareläggning med ett år skulle enligt Pensionsmyndigheten lyfta pensionen med 1 600 – 2 200 kronor per månad före skatt. Men vad som utelämnas i sammanhanget är man samtidigt skulle gå miste om minst 100 000 kronor i inkomstförstärkning som pensionsutbetalningen skulle ge ifall man kombinerar arbete och pensionsuttag.
Har man möjlighet att arbeta vidare efter att man fyllt 66 år det oftast mer fördelaktigt att kombinera arbete och uttag av allmän pension. Samt även tjänstepension om det är möjligt. Förvisso blir pensionen per månad lägre jämfört med en senareläggning, men den allmänna pensionen höjs något av den fortsatta arbetsinsatsen och indexuppräkningen. Samt att pensionsuttaget ger en rejäl inkomstförstärkning som kan buffertsparas för framtiden.
En person med en månadslön på 25 000 kronor som senarelägger sitt pensionsuttag till 67 i stället för 66 år, skulle behöva leva till 87 år innan hen har sparat ihop motsvarande buffertsparande hen hade fått ihop ifall hen valde att göra pensionsuttaget vid 66 år och fortsatt och arbeta*.
Givetvis ska ett längre arbetsliv som kan höja den faktiska pensionsåldern uppmuntras. Men då krävs det att våra politiker och arbetsmarknadens parter tar ett gemensamt ansvar och skapar ännu bättre förutsättningar för ett jämlikt och hållbart arbetsliv vilket ökar möjligheten för fler att få en pension som går att leva på.
Att Pensionsmyndigheten i princip ställer att jobba längre mot ett privat pensionssparande som sätt att höja sin pension är märkligt, det ena utesluter inte det andra. För de som har möjlighet att göra både och kan kombinationen innebära en påtaglig höjning av den totala pensionen. Men att så entydigt peka mot att jobba längre som det bästa sättet för alla att höja sin pension kan nog av många uppfattas som en brist på förståelse för löntagares villkor. För många löntagare är detta inte möjligt och för dem är ett privat pensionssparande ett bra alternativ.
Det finns även flera andra åtgärder som skulle höja våra pensioner, exempelvis att höja pensionsrätten och pensionsavgiften.
I stället för att beskriva effekten av det privata pensionssparandet som överskattad borde det uppmuntras via ekonomiska incitament. Ett ökat privat pensionssparande ger människor större möjlighet att spara i kapp pensionsförluster som uppstår under ett arbetsliv på grund av bland annat studier, deltidsarbete eller att man har flyttat till Sverige mitt i livet. Men för många handlar det också helt enkelt om att ge sig själv en ökad ekonomisk trygghet efter ett hårt och krävande arbetsliv.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam
* Tabell 1: Pensionsuttag vid 66 och 67 år. Ersättning per månad.
Inkomst | 66 år | 67 år |
Lön | 0 | 0 |
Pension före skatt | 21 500 | 22 575 |
Inkomst efter skatt | 15 360 | 16 058 |
Jämfört med inkomst vid 66 år per månad | 698 | |
Samt per år | 8 376 |
Tabell: 2 Kombination av arbete och pensionsuttag, inkomst per månad.
Inkomst | 66 år | 67 år | 68 år | 69 år | 70 år |
Lön före skatt | 25 000 | 25 000 | 25 000 | 25 000 | 25 000 |
Pension före skatt | 21 500 | 21 500 | 21 500 | 21 500 | 21 500 |
Nettoinkomst per månad | 34 820 | 37 862 | 37 862 | 37 862 | 37 862 |
Inkomstförstärkning per månad | 14 203 | 14 928 | 14 928 | 14 928 | 14 928 |
Buffertsparande per år | 170 436 | 179 131 | 179 131 | 179 131 | 179 131 |
Buffertsparande totalt | 170 436 | 349 567 | 528 698 | 707 829 | 886 960 |
Källa. Pensionsuppgifterna är hämtade från Pensionsmyndigheten som har beräknats utifrån genomsnittlig kommunalskatt. 32,5 procent. Däremot har pensionen inte räknats upp pga nya pensionsrätter, följsamhetsindexering eller andra försäkringstekniska antaganden. Buffertsparandet har inte heller räknats upp med någon ränta. Att senarelägga pensionen till 67 år ökar pensionen med 8 376 kr per år, men samtidigt går man miste om 170 436 kronor i inkomstförstärkning ifall man fortsatt att jobba och tog ut pension parallellt från och med 66 år. För att få ihop samma summa med en senarelagd pension måste man leva minst 20 år, dvs tills man fyller 87 år. (170 436/8 376 = 20, 3)